(Den som lämnade in rådjuret skar av huvudet det var en fin sex taggare)
Viltobduktion
(slutsvar)
Insänt material: självdöd råbock utan
huvud, i under medelgott hull med normalt utvecklad muskulatur. Vikt 21,2 kg.
Påträffad död i Hågadalen 24/6-2014.
Vid obduktionen påvisades ett flertal
bitskador, (tandperforationer ca 6 mm i diameter) med åtföljande blödningar
över bålens bägge sidor och nedre delen av halsens högra sida. På flera ställen
kunde hörntandsavstånd om 50 och 45 mm uppmätas. Över bakkropp och extremiteter
sågs inga bett men underhuden över korsryggen var kraftigt kärlinjicerad. På
bröstkorgens högra sida hade muskulaturen mellan två revben slitits upp och
brösthålan öppnats, så att luft kommit in och lungorna fallit samman. På
bröstkorgens vänstra sida hade revben bitits av och bröstkorgsväggen saknades
över en 20 x 18 cm stor yta. Vänstra lungan och hjärtat var avbitna och
saknades. I en mindre del av kanten på öppningen i bröstkorgen och i en mindre
del av den kvarvarande lungvävnaden sågs blödningar som visar att rådjuret fått
bett också i det här området medan det levde. Halsen var avskuren, sannolikt
med kniv, i nackleden med rena, jämna snitt i muskulatur, led och svalg. I
halssnittet sågs inga blödningar. Förutom mindre, lungmaskorsakade
inflammationer i den kvarvarande lungvävnaden och enstaka lungmaskar i
luftrören sågs inga sjukliga förändringar i inre organ. På huden sågs mycket
rikligt med pälsätande löss och fästingar och enstaka lusflugor. Råbocken höll
på att ömsa vinterpälsen och pälskvaliteten var dålig.
Rutinmässiga undersökningar inom
viltsjukdomsövervakningen. Vid bakteriologisk undersökning av tarm har
salmonellabakterier inte påvisats.
Diagnos
Trauma bitskada, parasitorsakad
lunginflammation, parasitförekomst hud
Kommentar
Rådjuret har fått flera bett av relativt
kraftiga hörntänder över bålens bägge sidor och halsens högra sida. Döden har
sannolikt orsakats av att bröstkorgsväggen slitits upp så att luft kommit in i
brösthålan och lungorna fallit ihop och djuret kvävts. Skallen har avlägsnats
efter döden, sannolikt med kniv. Bitskadorna har sannolikt orsakats av ett
relativt kraftigt hunddjur med ett övre hörntandsavstånd av ca 50 mm och ett
undre hörntandsavstånd om ca 45 mm och en huvudhöjd som motsvarar höjden på
bitskadorna. Den kärlinjicerade underhuden talar för att rådjuret stressats
innan det dog. Hörntandsavståndet är för stort för räv. Frånvaron av bett tvärs
över nacke/rygg eller hals och ett inte alltför effektivt sätt att döda
rådjuret talar mot att rådjuret dödats av en erfaren varg och för en relativt
stor hund men någon säker identifiering går inte att göra utifrån
tillvägagångssättet.
Med vänliga hälsningar
Henrik Uhlhorn
Bitr. statsveterinär
